Söndagen 20 Mars, Preludium

The Prayer, Bönen

Jag önskar att du finns
när vägen blir för svår
och hjälper mig och minns
du vakar vart jag går
håller mig i hand
skänker tröst ibland
visar vägen fram
fastän mödosam
till en plats till, lyckans land

Om det blir mörkt och kallt (jag ber om ljus inatt)
som lyser överallt (om stjärnor ovanför)
och dom att lita på (dom värmer oss trots allt)
dom är så rysligt små (dom faller ner och dör)
Lyser upp vår värld (trösten den är stor)
följer med vår färd (om vi bara tror)
vi vandrar vägen fram (fastän mödosam)
till den plats där lyckan bor

Där ska vi mötas sorgerna är glömda
och svarta minnen dom var bara drömda
Där är vi bara en liten barnaskara
som sträcker våra händer
mot en himmel blå

(vad finns det för ett råd) vi ber och hoppas på
(och vad är det som vi lär) att kärleken finns där
(så skör som spindeltråd) är lyckan som vi skall få
(en vän att hålla kär) en vän att hålla kär
du som hör vår bön, du som hör vår bön
(och gör vår värld så skön) och gör vår värld så skön

trösta dina små
hjälp oss då och då
lycklig den som dig kan nå

trösta dina små
hjälp oss då och då
lycklig den som dig kan nå

Lämna ett svar